Ladda ner en KALP-mall för Excel
Ladda ner Blancolånas KALP-mall för att göra din egna KALP-kalkyl månad för månad i Excel.
Fyll i hushållets inkomster och utgifter så har du en enkel budgetplanering för varje månad. Mallen kan användas för såväl ensamstående som par.
KALP-mallen kommer med förifyllda exempel på inkomst, sparande och utgifter. Lägg till och ta bort kostnadsposter för att beräkna din egna kvar att leva på-kalkyl.
Ladda ner KALP-mall
Detta ingår i en KALP-kalkyl
En KALP-kalkyl innehåller i regel hushållets samtliga inkomst, sparande och utgifter. Exempelvis:
- Lön och bidrag
- Lån och skulder
- Boendekostnader
- Driftskostnader
- Levandekostnader och nöjen
- Sparande
De fasta avgifterna är i regel enkla att räkna på medan rörliga utgifter som varierar kan vara tuffare. Rörliga utgifter kan för enkelhetens skull räknas på årsbasis och sedan dela på tolv månader för att få ut ett snitt per månad.
Långivarnas KALP-kalkyler
När en låntagare ansöker om lån behöver långivaren veta hur dennes ekonomi ser ut för att säkerställa att låntagaren har utrymme i sin budget för att betala tillbaka lånet utan problem. Långivaren behöver få uppgifter om inkomster samt utgifter för exemplevis boende, eventuella lån och krediter. Uppgifterna kan långivaren använda som grund för en kvar-att-leva-på-kalkyl.
Vissa långivare gör KALP-kalkyler med egenframtagna levnadskostnader, medan andra använder schablonbelopp som exempelvis hämtas från Konsumentverket.
Viktigt med positivt resultat på sista raden
Oavsett vilka kostnadsposter långivaren använder i KALP-kalkylen är det viktigt att kalkylen visar ett positivt resultat på sista raden efter att alla utgifter har subtraheras från inkomsterna för att du ska kunna bli beviljad lånet.
Hur stort positivt resultat som måste finnas varierar. Vid bolån kan det exempelvis räcka med några få tusenlappar.
Konsumentverket räknar varje år ut hur mycket pengar hushållen kan behöva lägga på mat och andra saker. Vi utgår från vad som vanligtvis behövs för att leva ett bra vardagsliv, oberoende av hushållets inkomster. Det handlar varken om överkonsumtion eller nödtorft.
konsumentverket.se
Årligen gör Konsumentverket beräkningar på vad ett hushålls skäliga levnadskostnader, där ingår inte kostnadsposter som kan vara stora, exempelvis:
- boende
- resor till och från arbete
- semesterresor eller semesterboenden
- tandvård
- medicinkostnader
I Konsumentverkets beräkningar från 2024 framgår det att en ensamstånde person som är 26-49 år har hushållskostnader, matkostnader och individuella kostnader (boendekostnader exkluderade) på 8 870 kr varje månad.
Om långivarens kvar att leva på-kalkyl har ett negativt resultat på sista raden är sannolikehten att du blir beviljad lån väldigt låg.
En nackdel med att tillämpa standardbelopp i beräkningar av kvar att leva på (KALP) är att dessa beräkningar inte skräddarsys för den enskildes situation. Kritik har riktats mot banker och kreditgivare för att dessa standardiserade belopp ofta överstiger de faktiska levnadskostnaderna, vilket resulterar i att individer avslås möjligheten till blancolån och andra typer av lån.
Ränteökningar inkluderas i KALP
Banker och långivare räknar ofta med potentiella ränteökningar i KALP-kalkyler för att säkerställa att din ekonomi klarar en sådan.
Detta görs vanligtvis inom bolån men vissa långivare gör det även på blancolån eftersom dessa räntor i regel är rörliga.
Så mycket ska man ha kvar att leva på
Funderar du på hur mycket ska man ha kvar att leva på efter att alla fasta och rörliga utgifter är avdragna från inkomsten? Exakt hur mycket är individuellt och beror helt och hållet på dina ekonomiska förutsättningar.
Det är helt upp till dig och dina behov, prioriteringar och framtidsplaner som avgör hur lite eller mycket pengar som är lagom att ha kvar att leva på.
Om du upptäcker att dina pengar inte räcker till i slutet av månaden kan det vara dags att se över och justera din budget. Om du å andra sidan har en god summa pengar över, kan det vara en möjlighet att öka ditt sparande.
Sträva efter 60/20/20-principen
En beprövad budget du kan sträva efter är 60/20/20-principen. Det är en princip där utgifterna fördelas på:
- 60 procent levnadskostnader (Exempelvis boende, mat, försäkringar)
- 20 procent sparande (Exempelvis buffert, pension, resespar)
- 20 procent nöjen (Exempelvis restaurang, café, presenter, resor, bio)
Genom att följa denna regel skapar du en stabil sparbuffert medan du täcker alla räkningar, och dessutom ger det dig utrymme att använda 20 procent av din inkomst till nöjen och andra trevliga aktiviteter.