Aviseringsavgift

Vad styr aviseringsavgiften?

Aviseringsavgiften regleras främst genom de avtal som upprättas mellan kreditgivare och kund. I Sverige finns det inga specifika lagar som direkt styr hur stor en aviseringsavgift får vara, men den regleras indirekt av konsumentskyddslagstiftning, exempelvis i konsumentkreditlagen. Denna lag kräver att kreditgivare är tydliga med alla kostnader och avgifter som ingår i ett låneavtal, vilket innebär att aviseringsavgiften måste framgå redan vid avtalsskrivning.

Så påverkar aviseringsavgiften privatpersoner och företag

1. För privatpersoner kan aviseringsavgiften vara en påtaglig kostnad, särskilt vid mindre lån eller krediter. Även om avgiften i många fall kan vara låg (vanligtvis mellan 20–50 kronor per avisering), kan den över tiden ackumuleras och bli en betydande extra kostnad för den som har långfristiga krediter eller många små lån. Om betalningar görs varje månad kan aviseringsavgiften adderas varje gång, vilket ökar den totala kostnaden för lånet.
   
   För vissa låntagare kan detta vara en anledning att föredra digitala betalningslösningar där aviseringsavgiften antingen är lägre eller uteblir helt. Många kreditgivare erbjuder e-faktura eller autogiro som alternativ, vilket kan sänka eller helt eliminera aviseringsavgiften.
2. För företag som använder krediter eller finansieringslösningar kan aviseringsavgiften också påverka den totala kostnaden för finansieringen. Större företag med mer omfattande kreditsystem kan förhandla bort aviseringsavgiften eller få den betydligt reducerad som en del av deras affärsavtal. För små och medelstora företag kan dock aviseringsavgiften vara en regelbunden kostnad som måste budgeteras för.
   
   För företag som själva erbjuder avbetalningsplaner eller krediter till sina kunder kan aviseringsavgiften vara ett sätt att täcka sina egna administrativa kostnader. Dock måste de också balansera avgiften för att inte riskera att skrämma bort kunder eller skapa en uppfattning om att deras krediter är dyrare än konkurrenternas.