Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är en form av ersättning som en borgenär (långivare eller den som har rätt till betalning) kan kräva när en betalning från gäldenären (låntagaren eller betalningsskyldig) inte sker inom överenskommen tid.

Dröjsmålsräntan fungerar som ett ekonomiskt incitament för gäldenären att betala sina skulder i tid och syftar till att kompensera borgenären för den förlorade avkastningen eller kostnaden för att inte ha fått pengarna i tid.

Dröjsmålsräntan tillkommer efter att en skuld förfallit till betalning och en viss tidsfrist passerat. Den exakta nivån på räntan och reglerna för när den kan börja tas ut styrs av lagstiftning eller avtalsvillkor.

Innehåll om dröjsmålsränta

Vad styr dröjsmålsräntan?

Dröjsmålsränta styrs i huvudsak av två faktorer: avtal mellan parterna och, i avsaknad av sådana avtal, lagstiftning. Parterna kan själva bestämma vilken dröjsmålsränta som ska gälla, under förutsättning att den är skälig. Om inget avtal finns eller om avtalet inte anger räntan, träder räntelagen (1975:635) in.

Enligt räntelagen gäller att dröjsmålsräntan börjar löpa automatiskt om gäldenären inte har betalat inom den tid som anges i avtalet, eller om betalning inte skett senast 30 dagar efter att borgenären framfört ett krav på betalning. Räntelagen är dispositiv, vilket innebär att den kan avtalas bort, men om inget annat avtalats gäller lagens bestämmelser.

Räntelagen och dess påverkan

Räntelagen anger den lagstadgade dröjsmålsräntan som ska tillämpas när inget avtal om ränta föreligger. Enligt lagen är dröjsmålsräntan referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs halvårsvis av Riksbanken och kan variera beroende på det allmänna ränteläget i landet. Detta innebär att dröjsmålsräntan kan variera över tid, beroende på makroekonomiska faktorer som inflationsutveckling och penningpolitik.

Om parterna inte avtalat om när betalning ska ske, träder lagen in och räntan börjar löpa 30 dagar efter det att borgenären framställt ett krav på betalning. Det innebär att gäldenären har en viss tidsfrist innan dröjsmålsränta kan tas ut.

Hur påverkas företag och privatpersoner?

För företag som har kreditavtal med kunder eller andra företag är dröjsmålsräntan ett viktigt verktyg för att säkerställa likviditet och ett fungerande kassaflöde. Genom att införa dröjsmålsränta kan företag skapa incitament för kunder att betala i tid och undvika att betalningar försenas på ett sätt som skulle kunna skada verksamheten.

För privatpersoner kan dröjsmålsränta bli en betydande extrakostnad om man inte betalar sina fakturor eller skulder i tid. Eftersom räntan är relativt hög, kan den ackumulerade summan snabbt växa om betalningen dröjer länge. Det är därför viktigt att som privatperson vara medveten om när dröjsmålsränta kan börja löpa och försöka undvika sådana kostnader genom att betala i tid.

Exempel på beräkning enligt räntelagen

Anta att en skuld på 80 000 kronor har förfallit, och betalning sker först efter 40 dagar. Om referensräntan vid tidpunkten är 1 %, vilket innebär att dröjsmålsräntan enligt räntelagen blir 9 % (referensräntan + 8 procentenheter), beräknas dröjsmålsräntan enligt följande:

  1. Kapitalbelopp: 80 000 kr
  2. Räntesats: 9 % = 0,09 i decimalform
  3. Antal dagar i dröjsmål: 40 dagar

Beräkningen blir då:

Dröjsmålsränta = 80000 (försenat kapital) * 0,09 (ränta) * 40/365 = 789,04 kr

I detta exempel skulle gäldenären behöva betala 789,04 kronor i dröjsmålsränta för de 40 dagar som betalningen är försenad.

Viktiga faktorer att tänka på

  • Referensräntan justeras två gånger om året, den 1 januari och 1 juli, och påverkar därmed dröjsmålsräntan om den inte är avtalad.
  • Om betalningen sker delvis under dröjsmålsperioden minskas kapitalbeloppet, vilket påverkar dröjsmålsräntan för den kvarstående skulden.
  • För kortare tidsperioder kan räntan också beräknas på månadsbasis eller genom avrundning av antalet dagar.

Avtalsmässig dröjsmålsränta

Om parterna har avtalat om en egen dröjsmålsränta kan formeln tillämpas på samma sätt, men med den avtalade räntesatsen. I många affärsavtal kan dröjsmålsräntan vara högre eller lägre än den lagstadgade räntan, beroende på vad parterna kommit överens om.

Innehåll reviderad Okt 07, 2024

Skribenter

Per Lindow
  • Per Lindow
  • Per har många års erfarenhet av att jobba med blancolån och konsumentkrediter. Per ansvarar för utveckling av Blancolåna men bidrar också med recensioner och publicerar information om lån och långivare. Läs mer om Per
  • LinkedIn